Snabbspoling...
Detta något styr mig och jag ser hur allt snabbspolas och gör så att jag inte hinner tänka till och stanna upp.
Jag bara kör på.
Håller fast samtidigt som jag försöker släppa taget.
Hela min kropp reagerar på denna inre stress.
Sover inte bra längre, vaknar upp var och varannan timme, drömmer jobbiga drömmar och allt handlar om stress och känslor.
Sömnen har också störts av att jag sover helt själv igen, sängen ekar tom brevid mig och min kropp skriker ut sin saknad varje natt.
Sover i fosterställning, snurrar in mig i täcket och ligger som i en kokong.
Måste stanna upp nu.
Stänga av och bara vara.
Reda ut och sortera.
Vad vill jag?
Egentligen?
Vad känner jag och hur skulle jag vilja att det var?
Hur kan jag förändra situationen?
Kan jag förändra något eller får jag acceptera det som det är och lägga det åt sidan?
Ja, jag vet iaf att jag inte kan köra på som jag försöker göra för det kommer bara resul tera i en sak, krasch och det vill jag inte.