Petrarq

Ibland får jag dagar då jag känner för att bara gråta.

Idag är en sån dag.
Tror det började med att bilen började krångla, då brast det.
Har kämpat ett tag nu för att hålla undan känslor som bubblat i mig. Kämpat för att hålla modet uppe och hålla mig glad.
För jag borde vara glad.

Jag har fått ett jobb, ett eget jobb, tack vare min egen personlighet och utan någon hjälp från F-kassa eller liknande.
Jag står, nästan, på egna fötter. Jag tjänar dubbelt så mycket pengar nu än för två månader sedan.
STOR skillnad.
Jag har underbara barn, de goaste även om de tar musten ur mig men jag har också varit tonåring och yngre.
Vet hur det är att vilja ha utan att tänka på saker och ting.
Jag förstår de, klart de känner av pengarnas ökning och tänker att de kanske kan få lite mer än tidigare och självklart så vill jag ge de allt.
Skulle plocka ner stjärnorna till de om jag kunde, men jag kan inte.

Jag har kärlek.
J finns i mitt liv trots alla turer vi haft.
Jag har kämpat för det jag tror på, jag tror på honom och mig, jag tror på ett oss men det har tagit så mycket av mitt hjärta, så mycket must och så mycket energi.
Den är tömd nästan.
Han kämpar, hoppas jag, känner jag, eller så har jag fel ännu en gång men jag vill gärna tro att det är annorlunda den här gången.
Han säger att han älskar, han säger det högt och han säger det utan att jag har sagt något först.
Han säger underbara saker, han GÖR underbara saker.
Han är underbar.
Hans dotter är underbar, älskar henne som min egen och vill aldrig förlora henne.
Ändå gråter jag ibland, gråter för att jag är så rädd och för att jag vill så mycket.
Förmodligen mer än jag kommer att få.
Jag vill acceptera det jag får men vill ändå ha mer, jag vill ha allt, jag vill bli totalt lycklig och inte bara få smaka lite.
Vill inte vara rädd och orolig längre, vill inte behöva fundera eller undra....

Jag har försökt att orka vara glad för jag vill vara glad.
Jag vill vara som alla andra.

Men ikväll gråter jag....när lilleman har somnat kommer jag gråta.
I duschen kommer jag gråta och sen i sängen kommer jag gråta.

Förhoppningsvis räcker det och i morgon känns det bättre.


Man har sina dagar och jag har en idag....